Mindfulness är att acceptera sig själv

Mindfulness är en engelsk översättning av ordet ”sati” som betyder förmågan att komma ihåg.  Det handlar det om att stanna upp och bli medveten om sig själv, sina tankar och känslor. När vi blir mer ”medvetet närvarande” på det här sättet, kan vi börja acceptera livet som det är utan att behöva värdera det.

Med mindfulness kan vi träna oss att se livet som det är och inte bara som vi tycker att det ska vara. Genom att öva upp förmågan att se verkligheten med ett barns eller en nybörjares ögon, blir vi öppnare för ny information och andra tankar. Med mindfulness lär vi oss att observera (utan att värdera), beskriva (skilja på uppfattningar och fakta), inte döma (inte påstå att något är bra eller dåligt) och delta (utan att vara självfokuserade).

Istället för att kämpa emot våra tankar och känslor kan vi börja hitta ett lugn i att acceptera livet som det är. När vi tillåter oss själva att t ex möta en känsla utan att värdera den, hur den än upplevs, så är den inte längre ett hot eller något vi snabbt måste göra något åt. Då frigör vi en mängd energi som vi kan lägga på annat istället.

Det här betyder alltså att vi ska tillåta oss att ibland vara ”låga” och ledsna utan att värdera känslan på något sätt. Ofta vill vi ju komma bort från negativa tankar, men enligt mindfulness gör det ofta saker och ting bara värre. Vi är då inte längre enbart medvetna om det som sker i kropp, tankar och känslor, utan har klivit in i det och reagerar på det.

Finns det situationer när vi är ”medvetet närvarande”? Ja, ofta är det när vi behöver vara ”streetsmarta”, för att kunna fatta rätt beslut. Hjärnan jobbar då rationellt och är både snabbtänkt, handlingskraftig och anpassningsbar. I det läget behövs en kombination av erfarenhet kopplat med sunt förnuft och social kompetens för lösa en uppgift snabbt och effektivt.

 

Annonser

Magen – vår andra hjärna

Mycket av hur vi beter oss, som vad vi väljer att äta, om vi är mätta, stressade eller oroliga styrs av signaler från tarmen. Mag-tarmkanalen har ett eget nervsystem och en egen ”befolkning” och blir på det sättet vår ”andra hjärna”. Genom vagusnerven, som är en lång nervbana mellan hjärnan och tarmarna, länkas magen ihop med huvudet. Den verkar vara nödvändig för att bakterierna och hjärnan ska kunna kommunicera. Men exakt hur det går till, vet man fortfarande inte.

Antalet bakterier är över tio gånger fler än antalet celler i kroppen. För att ha en bra balans ska 85% vara goda bakterier och 15% dåliga bakterier. Då kan de skydda mot inkräktare, ta upp näringsämnen och producera vitaminer.

Bakteriernas gener är hundratals gånger fler än människans. Dom ”pratar” inte bara med våra tarmceller, utan styr våra gener, eftersom dom har en direktlänk till hjärnan.

Med hjälp av goda bakterier kan vi bryta ner maten, hålla igång förbränningen och fungera som bäst. Dom är därför livsviktiga för oss och genom att välja hälsosam mat, kan vi påverka hur vi mår. Spännande tanke!

Källa: Matmyten: Vetenskapen om vad vi äter och hur det påverkar oss

 

Vad ska man äta?

Att räkna ut vad som är bra eller dåligt att äta blir svårare och svårare. Vi omges
av förvirrande och motsägelsefulla budskap överallt. Djungeln av dieter visar ju egentligen bara en sak, nämligen att det inte finns något universalrecept. Istället
för att betrakta mat som näringskälla, är förslaget att vi ska titta mer på bakterierna. Det skriver Tim Spector om i sin bok Matmyten.

Under de senaste trettio åren, har nästan varje beståndsdel i vår mat pekats ut som boven av olika experter. Trots all granskning fortsätter matvanorna att försämras över världen. Vad beror det på?

80-talets stora bov
Under 1980-talet och framåt, när kopplingen mellan högt kolesterol och hjärtsjukdomar först avslöjades, menade många experter konsekvent att all fet mat är dålig för oss. Kampanjen var mycket effektiv och med hjälp av livsmedelsindustrin lyckades man minska den totala mängden fett som konsumeras i många länder. Trots detta har antalet fall av övervikt och diabetes ökat ännu snabbare.


2000-talets nästa bov
I motsats till fetmaoron började kostmodeller som Atkins- och stenåldersdieten bli populära. De uppmanade människor att sluta proppa i sig kolhydrater och istället bara äta fett och protein.

South Beach-dieten motsätter sig både dåliga kolhydrater och dåliga fetter medan några andra dieter, t ex Montignac, förbjuder vissa livsmedelskombinationer. Bra fetter och kolhydrater är t ex oljor, avokado, feta fiskar, nötter och mandel och ”långsamma” bra kolhydrater hittar man i grovt bröd, ärtor, bönor, frukt och grönt.

Ett annat sätt att äta på är med fastekurer (t ex 5-2-dieten), som innebär periodisk fasta men med minskat kaloriintag.

Dieter mer för vikt än bra hälsa
De flesta dieter koncentrerar sig på att vi ska gå ner i vikt, hellre än andra hälso- och näringsmässiga aspekter. Vissa människor är överviktiga men lider ändå inte av några större negativa följder. Kanske beroende på att de motionerar eller tränar. Andra ser smala ut med tunt underhudsfett, men har för mycket fett runt sina inre organ, vilket ju inte är positivt för hälsan. Forskarna står handfallna och förstår inte vad som händer.

Professor Tim Spector menar att vi behöver en bredare förståelse av vetenskapen bakom mat och matvanor. De flesta dieter bygger enligt honom på en traditionell syn och ibland t o m på rena osanningar. Men de enorma skillnaderna mellan människor och deras olika reaktioner på mat är och förblir oförklarad.

God idé att betrakta mat annorlunda
Tim Spector påpekar att vi bör ompröva vår inställning till mat, näring, kost och fetma. Istället för att se mat enbart som olika energikällor, kanske en idé är titta mer på t ex vilka bakterier som ingår i maten.

Tim Spector hänvisar till en studie, som publicerades i tidskriften Cell metabolism, där forskare lät 39 personer äta fiberrikt bröd som innehöll kornkärnor under tre dagar.
Efter ett kort uppehåll fick personerna sedan äta bröd bakat på vitt vetemjöl i ytterligare tre dagar.

Det visade sig att endast personer som hade en högre mängd av en viss grupp av bakterier, Prevotella, svarade bra på dieten. Dessa personer hade en mer jämn blodsockernivå och undvek höga nivåer eller en obalans i blodsockernivåer, som ju har en negativ effekt på hälsan.

Gör personalen friskare

Hur får vi medarbetare att må bra på sina jobb? Vill inte alla ha en bra hälsa? I många fall verkar det vara en logistikfråga. När man schemalägger träning, och går till gymmet tillsammans, så ökar frisktalen rejält.

Nya studier visar att när personalen går och tränar tillsammans på arbetstid, förbättras hälsan rejält. Förutsättningen är att alla ska vara med om beslutet och gjort en egen handlingsplan för sin hälsa.

Tränad för sitt jobb
Medarbetare behöver vara tränade för att orka och hålla längre på jobbet. Ansvaret för det ligger hos den enskilde individen. Men om chefen går i bräschen, ökar chanserna att alla andra följer med. Det har hemtjänsten i Halmstad kommun tydligt visat.

400 % förbättring
Tricket för att en grupp ska kunna förbättra sig rejält, är att få med alla på båten. Chefen blir ”möjliggöraren”, som en förebild och kunskapsbärare. Genom att först lära sig själv, kan han/hon förmedla budskapet vidare till såväl individ som grupp. Det är sedan gruppen som tillsammans  skapar en ”gemensam syn” på arbetshälsan och bestämmer vilka aktiviteter som är nödvändiga för att man ska klara av jobbet.

Hälsokulturen är skapad
När alla förstår, är motiverade och inspireras av förebilderna, skapas en hälsokultur på jobbet. Ansvaret ligger hos var och en, men också gemensamt för att jobbet på arbetsplatsen ska fungera så bra som möjligt.

Hitta rätt livsrytm!

Varje ögonblick tickar vår centrala kroppsklocka och miljarder småur i vår kropp. Vi kallar det att leva. Det är viktigt att leva i fas med klockan och lyssna till den biologiska rytmen.

Vi kan utnyttja vår inre klocka till att undvika smärta, må bättre och slå rekord. Vår kropp innehåller nämligen ett centralt urverk samt en otrolig mängd småklockor. Huvudklockan, dirigenten i hjärnan, går i en stadig 24-timmars rytm. Den styrs från hypotalamus, som är ett vingformat organ inne i hjärnan, alldeles bakom ögonen.

Eftersom det kan vara svårt att läsa av klockorna själv, har forskarna gjort det åt oss, till en del i alla fall. Det är många forskare på olika håll i världen, som plockat fram ny och förfinad kunskap, t ex om dygnsrytm. Den kan variera från person till person, men det finns ändå en sorts normaldygnsrytm. Kroppens klockor gör att samma saker händer i vår kropp vid samma tidpunkt varje dag.

Tre gånger vanligare med nattugglor

Uppenbarligen har inte alla människor sina klockor synkroniserade. Det finns morgon- och kvällsmänniskor, lärkor och ugglor. Nattugglan sägs vara tre gånger vanligare än lärkan. Men de allra flesta ligger mitt emellan.

Skärpa minnet med en tupplur

En ”powernap”, eller tupplur, kan vara allt ifrån fem minuter till hör och häpna – fyra timmar. Forskningen har visat att tuppluren är en mycket god investering. Den har en bra effekt på prestationsförmågan som i proportion till lurens längd är väldigt stor. Resultat från många olika forskningar visar att tuppluren gör oss piggare, på bättre humör och höjer vaksamheten och produktiviteten senare under dagen.

Det här visste Winston Churchill – ”Du bör sova någon gång mellan lunch och middag, inga halvmesyrer. Ta av dig kläderna och lägg dig i sängen”. President Lyndon Jonsson sägs också ha tagit på sig pyjamasen mitt på dagen för att sova djupt i en och en halv timme. Av detta fick han styrka att jobba långt in på natten.

Lösa komplexa problem på förmiddagen

Under förmiddagen har vi 30% bättre koncentration och är bäst på att ”sålla bort” störningsmoment från omgivningen.

Äta en kolhydratrik frukost
Hjärnans förmåga att komma ihåg, lära sig och lösa problem förbättras av kolhydrater som bränsle.

Kombinera träning för att lättare lösa logiska uppgifter
När man motionerar eller styrketränar, skapas en bra miljö för hjärnceller att bildas i. Genom att direkt efter träningen, sätta dig och arbeta med något svårt, underlättar du processen och kan enklare lösa dina uppgifter.

 

Tyck om din kropp

Tycker du om din kropp kommer det märkas. På sättet du rör dig och din utstrålning.
Du visar för andra hur du upplever dig själv. Det är första steget till självkontroll.

Av media lär vi oss att att utseende är viktigt. Ju smalare vi är desto lyckligare blir vi, tycks det som. Celluliter är något fult vi har på kroppen och ska utrotas. Därför blir vi aldrig nöjda. Det är alltid något vi tycker inte stämmer och det gör oss missbelåtna.

Men allt vi gör i livet blir vi ju bättre på. Det borde ju även gälla konsten att gilla oss själva, precis som vi är. Gör vi det, kommer vi också känna av vad våra kroppar behöver.

Så  här kan du tänka:

1. Acceptera din kropp
Titta på din kropp och bestäm dig för att tycka om den. Precis som den är. När du väl sagt till dig själv att du accepterat den, för att det är den som är utvald just för dig, är det du som har kontrollen. Då kommer du också bli bättre på att ta hand om den.

2. Bekräfta dig själv varje dag
Självförtroende är viktigt att ha i dina kroppstankar. Du stärker det genom att bekräfta dig själv för det du ser i spegeln. Lägg gärna till något positivt efter som t ex ”Mina smala axlar gör intrycket av mig nättare”. Gör det varje dag och försök hitta något nytt snyggt du ser varje gång.

3. Skapa ögonkontakt med andra
Vill du testa om andra tycker som du om din kropp, så våga skapa ögonkontakt. Det kan vara vid tillfällen som på bussen, i hissen eller när du handlar. När du märker att andra ser på dig med en uppskattande blick, vilket kommer hända när du tycker om dig själv, ökar din självkänsla steg för steg.

4. Visa andra att du är nöjd med din kropp
För att kunna övertyga andra måste du tro på det. Detsamma gäller din kropp. Tycker du om den som den är och visar det, kommer gensvaret som på posten. Bekräftelsen du får av andra, stärker din egen bild av dig själv och du börjar kunna identifiera dig.

5. Lyssna av kroppens signaler
Nästa steg är att börja lyssna av vad kroppen behöver, för att hålla dig i bra skick. Och gör du det kontinuerligt, kommer den gör det livet ut.

 

.

 

Nyårslöften

Inför varje nytt år tänker vi på att förändra våra vanor. Det kan vara svårt eftersom en ovana ofta har en fördel. Godis tröstar, nikotin minskar oron och ökar koncentrationen osv.

Häller man vatten på en sandhög, bildas fåror där vattnet går i. Gång efter gång. Precis så fungerar hjärnan. För att få vattnet att följa ”nya” fåror, måste sandhögen förändras.

Hur kan vi då hjälpa våra hjärnor att förändras och skaffa sig nya vanor?

Bestämma sig
Först måste man bestämma sig. Det kanske kan låta enkelt, men det är det allra viktigaste. Det är enkelt att säga ”Jag borde börja träna för att andra säger att det är nyttigt”, men så länge man inte tror på det själv, så kommer man inte att lyckas. För en del kommer det här med att bestämma sig som en ”aha-upplevelse”, för andra är det något som växer fram under lång period.

Kom ihåg varför
Oavsett vad det är som påverkar en att bestämma sig, så gäller det att hålla fast vid den tanken. Att komma ihåg varför man drog igång det här med att ändra sina vanor.

Låt det ta tid
När man väl har bestämt sig, är det viktigt att förstå att det kommer att ta tid att ändra sina vanor och det måste få ta den tiden. Med jämna mellanrum dyker kurer, mediciner och helbrägdagörare upp och menar att de ska klara av att ändra våra vanor på en vecka. Gå inte på det där, för det är bara bluff! De vanor man har haft hittills i sitt liv har tagit många år att bygga upp och det krävs mycket för att ändra på dem. Man brukar säga att det rent kroppsligt tar tre veckor att ställa om sig, men en livstid att tänka om. Det är därför före detta rökare fortfarande kan längta efter en cigarett vid vissa tillfällen, trots att det är 40 år sedan de slutade.

Förändra en sak i taget
Ett stort fel som många gör, speciellt kring årsskiftet, är att de ska börja sitt nya liv då. Man bestämmer sig för att börja träna, gå ner i vikt och hinna med allt hemma på en gång. Det tar några veckor, men sedan orkar man inte längre och trillar tillbaka i de gamla hjulspåren. Därför  är det bra att bestämma sig för EN vana och jobba med den tills man känner att det sitter i ryggmärgen, att det inte kräver en uppoffring varje dag att ha denna vana.

Skaffa HELT nya vanor
Om man alltid har haft grädde i såsen till köttbullarna kommer man bara att tycka synd om sig om man i fortsättningen måste göra såsen på mjölk. Trixet är alltså att låta bli köttbullarna, eller servera dem på ett annat sätt.

Börja i lugnt tempo
Har man bestämt sig för att börja träna är det bra att först välja motionsform och sen bestämma sig för hur mycket. Gå ut lätt, eller ha lätt motstånd och korta rundor. Efter ett tag kan man öka takten.

Tillåta sig att göra snedsteg
Kom ihåg att motivationen åker bergochdalbana. Det är helt naturligt. Var medveten om att det är lätt att råka ut för återfall. Om det händer gäller det att fånga upp sig själv så snart som möjligt och starta om med den goda vanan. Att skjuta upp återstarten gör det inte lättare – tvärtom! Det är som att sparka en liten sten framför sig i snön. Ju längre tid man sparkar den framför dig, desto större blir snöbollen, trots att kärnan endast är en liten sten. På samma sätt tenderar problem att växa, ju mer man skjuter på dem. Det finns ingen bättre tid att börja en god vana på, än just nu!

Fortsättningen
Tänk på att en förändring måste få ta tid och var beredd på att det kommer situationer då man inte tycker att det är så kul längre. Bara för att man har fått sin vardag att fungera, så är det inte givet att man i andra situationer inte längre frestas av sina gamla vanor. I de lägena kan man välja mellan att skapa en ny sundare vana, eller göra som man alltid har gjort. Men innan man fortsätter i sina gamla hjulspår, så tänk efter vad det långsiktiga målet är och fundera på om det tidigare livet var så himla roligt alla gånger. Det är nu man har nytta av att komma ihåg varför man började och vad målet är.

I blå zoner lever man längre

Begreppet ”blå zon” betyder att det finns platser på jorden där man lever längre än andra. Begreppet skapades av en belgisk och italiensk forskare, som upptäckte att det fanns ovanligt många hundraåringar i bergen på den italienska ön Sardinien och ringade in området med blått. National Geographic har sedan dess ringat in ytterligare fyra zoner där särskilt många blir 100 år – Costa Rica, USA, Grekland och Japan.

De fyra viktigaste anledningarna till att man lever länge i de s k blå zonerna är

– att man äter sund mat, gjord på färska råvaror
– att man har en fysiskt aktiv livsstil, bl a genom att själv sköta grönsaksodlingen
– att man har sociala nätverk i familjen eller i byn där man bor, där alla är respekterade och har en naturlig plats i samhället. Många av de gamla går inte i pension utan fortsätter att jobba hela livet, efter förmåga.
– att man har en känsla av sammanhang, dvs mål och mening med tillvaron, kanske via religionen. Det ger en naturlig tillfredsställelse och livslust.

Fyra platser i världen där man lever länge

I Barbagia-regionen i Sardinien så finns det 20 gånger fler 100-åringar än i USA. Hemligheten är det röda antioxidantrika vinet, frukt och grönsaker. Här respekterar man den äldre generationen och skrattar mycket. Dom dricker getmjölk före frukost, promenerar närmare en mil om dagen, älskar att arbeta och tillbringar den största delen av dagen ute på sina betesmarker.

På Nicoya-halvön i Costa Rica  har man den längsta medellivslängden i världen, man tror på Gud, har en stark arbetsmoral och starka familjeband. Kosten består av majs, bönor, grönsaker, frukt och dricksvattnet har en naturligt hög kalciumhalt. Befolkningen har en passion för att leva, dom är nöjda och glada och intresserade av andra.

På den japanska ögruppen Okinawa lever man i nuet. Här ältar man inte det förflutna eller oroar sig för morgondagen. Man äter regnbågsmat, dvs 5 olikfärgade grönsaker, dagligen, sojabönor och man slutar äta innan man är mätt. Befolkningen har tid för meditation, bön och andliga rutiner dagligen. Man umgås över generationer och har stark familjetillhörighet. Befolkningen känner att dom är meningsfulla, dom äldre har bra hälsa för sin ålder och många lever till 100 år.

Loma Linda i Kalifornien är en grupp för sjundedagsadventister. I genomsnitt lever dessa ca 11 år längre än vad genomsnittsamerikanen gör. Genom sin tro har dom en stark gemenskap, maten är vegetarisk, dom äter nötter dagligen och dricker lite alkohol. Dessutom äter de sin middag tidigt på kvällen och prioriterar sin familj, sin tro och sabbaten främst.

Blå zoner i Sverige
I södra Sverige finns ett område där andelen 100-åringar också ligger högt. Allra flest 100-åringar per 100 000 invånare har Lessebo med 75, följt av Markaryd med 63 och Högsby med 52. Tillsammans med några fler kommuner, bildar dom ett kluster, som vi skulle kunna kalla en svensk blå zon.

Regelbundenhet är viktigt för att må bra

Vem bestämmer när vi ska äta? Är det lunchrasten, hungern, dofter eller tidsplaneringen…

Vi människor mår allra bäst när vår livsrytm går i samma takt som vår inre klocka. Regelbundna tider hjälper kroppen att bättre kunna utföra uppgifter av sig själv.

Kroppen har en inbyggd dygnsrytm
Att vår kropp följer en rytm över ett dygn, är något som är djupt rotat i vår biologi. Det gäller även för en mycket stor del av alla djur på jorden, dvs de sover en viss tid, jagar under en annan för att sedan vila sig osv.

Den här dygnsrytmen är inte bara något som vi följer omedvetet, utan det är också något
som påverkar hur vår kropp fungerar. Vår kroppstemperatur är t ex högre mitt på dagen, matsmältningen fungerar smidigast under dagen och vi sover bättre på natten än på dagen.

Dygnsrytmen bestämmer vårt energibehov
Vår biologiska klocka fungerar så att man äter på dagen och fastar på natten. Dygnsrytmens olika tidpunkter påverkar sedan vad vi äter och när kroppen behöver fylla på med mer energi. Genom att vänja kroppen vid regelbundna mattider, kan man få den att ”känna på sig” att det är dags att börja utsöndra hormoner och enzymer som behövs för matsmältningen.

Tröttheten på eftermiddagen
Många känner trötta och mindre alerta mellan kl 14 och 16. Faktum är att ingen riktigt vet vad det är som framkallar eftermiddagströtthet. Det är också normalt att vi inte är lika alerta så här års när mörkret mer och mer tar över. Hade vi lyssnat på vår kropp, skulle vi ha slagit av på takten nu och inte jobbat så mycket som vanligt. Kanske t o m gått i ide på vintern. Men det gör vi ju inte. Vi bryr oss inte om vad den biologiska klockan försöker tala om för oss. Eller rättare sagt samhället struntar i den. Allt skall rulla på som vanligt.

Det finns klara belägg för att det är helt normalt att tonåringar förskjuter dygnsrytmen och är uppe och vakna länge på kvällen/natten. Deras kropp är på plats, men hjärnan ligger hemma på huvudkudden, har en forskare sagt om skolan. Med inspiration från England och Nya Zeeland, finns förslag att i Sverige erbjuda skoltrötta undervisning i hemmiljö på nätet. Det är ju bra att det går att göra något åt problemet.

Tuppluren skärper minnet
I det gamla bondesamhället hos oss var det vanligt att man (just mannen var det nog) tog sig en middagsvila mitt på dagen. I många länder är det siesta. Men nu har vi upplevt
en tid då tuppluren inte ansetts som något positivt. Men, tack och lov, tuppluren har fått en renässans. En ”powernap”, som man säger på engelska, är en sovstund under dagen på allt ifrån fem minuter till – hör och häpna – fyra timmar. Forskningen har visat att tuppluren är en mycket god investering. Den har en stärkande effekt på prestationsförmågan som i proportion till lurens längd är väldigt stor.

Det är vad forskningen säger nu, men det här visste t ex Winston Churchill. ”Du bör sova någon gång mellan lunch och middag, sa han. Inga halvmesyrer. Ta av dig kläderna och lägg dig i sängen”. President Lyndon Jonsson sägs också ha tagit på sig pyjamasen mitt på dagen för att sova djupt i en och en halv timme. Av detta fick han styrka att kunna jobba långt in på natten.

Resultat från många olika forskningar visar att tuppluren gör oss piggare, på bättre humör och höjer vaksamheten och prestationsförmågan senare under dagen.

På jobbet utan ”närvaro”

Tidigare oroade sig arbetsgivare för sjukfrånvaron och problem med anställda som inte kunde gå till jobbet. Idag lider många istället av medarbetarnas sjuknärvaro, dvs när medarbetare är på jobbet men inte presterar.

Sjuknärvaro är mer allmänt utbrett än sjukfrånvaro och den är svårare att identifiera och kontrollera. Man har uppskattat att en genomsnittlig arbetare använder 60-–70 % av sin fulla potential på jobbet. Medarbetare som ”lider” av sjuknärvaro kommer till jobbet men kan inte prestera, eftersom dom känner sig dåliga, trötta, har värk, stressade eller distraherade. Dom är närvarande men de är ändå inte ””där” så att säga”.

Man räknar med att förlorade intäkter på grund av sjuknärvaro i genomsnitt är 7,5 gånger större än förlorade intäkter när det gäller sjukfrånvaro.

Sjuknärvaron påverkar direkt och indirekt
Sjuknärvaro påverkar inte bara medarbetarens resultat. Den har också en direkt inverkan på resultatet i företaget.

I USA utfördes en studie av en av nationens största leverantörer inom hälsosektorn. Man fann att sjuknärvaron kostar amerikanska arbetsgivare mer än USD 180 miljarder per år på grund av förlorad produktivitet.

I studien skriver man att dom som lider av sjuknärvaro, kan ha fog för att vara ”frånvarande”, men att orsaken ofta är att dom känner ett krav att gå till jobbet för att synas. Dom verkar tro att ”synas på jobbet” förbättrar deras möjligheter att behålla jobbet och kanske få en befordran i framtiden.
I själva verket riskerar de att ”smitta” sina kollegor eller försämra kollegornas motivation genom deras attityd eller trötthet.

Går sjuknärvaron att identifiera och åtgärda?
Att lösa problemet med sjuknärvaro är inte en lätt process. Att fastslå att den först och främst existerar på arbetsplatsen är en bra början. Sen handlar det om att se till att medarbetarna har en välbalanserad arbetssituation, bra livsstil och en kropp som ”håller” i arbetet.

Vill du få reda på hur man byter sjukfrånvaro mot frisknärvaro, är du välkommen till seminariet ”Gör skillnad som hälsoeffektiv chef”. Du anmäler dig i puffen här bredvid.